På bilden ser ni min lilla kanin, köpte han 14 juli 2008 då han bara var en liten bebis.
Nu har han växt upp och är världens sötaste och snällaste.

Men till saken då..
Idag kom min mamma hit, hon satte i sängen och sa att hon hade något hon måste berätta.
Jag kände med en gång att något hade hänt, och självklart var första tanken Findus eller Pannkis. Trodde någon av dom hade dött.

Men mamma berättade att Pannkakan hade rymt, vilket inte är mycket bättre såklart! Men bättre än död kanske?
Dock kunde han vara varsom helst eftersom hon inte hade varit hemma på hela dagen.
Han är himla stor, så tror inte att en katt skulle kunna döda honom.
Men bli påkörd, räv, något barn kunde tagit honom mm var allt som fanns i tankarna såklart.

Men vet ni vad, vi hittade honom!
Han satt i en trädgård 2 hus ifrån mammas.. Han var jätte smutsig och rädd då han är rädd för hastiga rörelse, ljud från bilar mm.
Trodde aldrig jag skulle få se honom igen..
När han var på plats inne igen så kom min katt, Findus fram och började tvätta honom.
Inte samma sorter, men dom är verkligen syskon♥